theresese

Jag har absolut inget emot att komma hem så ofta som jag gör.
Som jag skrev i ett tidigare inlägg så är folk inget vidare sociala här.
Min plånbok däremot, har något emot mina ständiga tågresor fram och tillbaka.
Det är inte jättedyrt, men skulle inte påstå att det är särskilt billigt heller.
Så när folk(vänner, mamma, pappa o.s.v) frågar om jag inte kan komma hem
så säger jag motvilligt nej. Jag har inte råd med det varje helg, tyvärr.
När jag sedan tänkt på det ett tag så slog det mig.
Ingen mer än Andreas(puss) har hälsat på mig sedan jag flyttat ner hit.
I alla fall ingen från Ronneby. Inte ens mina föräldrar!
Kan det också vara en orsak till att jag mår dåligt av att vara här?
För det känns som att alla relationer jag har försvinner alltmer.
Men är det verkligen bara upp till mig att hålla kontakten?
Jag tycker inte det. Jag borde kanske mer bjuda in folk,
men är alltid ledig i princip, därför är jag alltid positiv mot att få gäster, haha.
Och det har jag även sagt till alla.
Men ja, det var bara lite tankar som behövde komma ut.
Blir en tripp till storstaden på tisdag iaf, för att fira mammsen.
Allt för att undvika plugga till tentan på fredagen därefter..

Nu blir det antagligen ännu en natt utan sömn. Dööö....

Finns kanske en anledning till varför ingen hälsar på förresten.
He-he..