1221

Jag älskar positiva människor. Jag vill vara en själv, men det går sådär. 
Jag avundas folk som har disciplinen att jogga varje dag. Jag vill ha det själv, men går åt skogen. 
 
Idag däremot så sprang jag ut i ösregnet för en joggingtur. 
Efter sisdär 3 minuter höll jag på att dö(hatar löpning) och ville ge upp, 
men så kommer det en mötande joggare som ger mig tummen upp och ler
 
Ja, då fick jag faktiskt mer energi och ville kämpa lite till!
Tänk hur mycket ett glatt humör kan göra..
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0